Har hon blivit alldeles tokig? Det undrar ni väl nu. Att jag har gjort höstigt här inne. Men jag tycker det är höst nu. Det känns så, det luktar så och det ser ut så - i mina ögon, och näsa. Vi har så mycket bruna träd här så det ser riktigt höstigt ut. Gräset har i o f s blivit grönt igen men det är det ju på vintern också när vi inte har några minusgrader. Det är 20 grader ute på balkongen men det känns absolut inte så, det blåser kallt, riktigt k a l l t, höstkallt. Så jag fick helt enkelt höstkänsla och fixade om här inne   Det är ju bara några dagar kvar till september, första höstmånaden. Vid den här tiden förra året höll jag på att planera Spanienresan för fullt. I år blir det inget sånt. Men i år känner jag ändå att jag fått sommar, så var det inte förra året, det blev aldrig någon riktig sommar ju. Men det tog vi igen med råge i år!

Så här känner jag mig just nu, och har känt mig i flera dagar, typ i stort sett hela veckan. Som ett stort blåmärke eller som ett stort öppet sår - i hela kroppen. Jag har precis gått upp för att äta frukost men jag går snart tillbaka till sängen. Igår låg jag där länge, gick upp sent på eftermiddagen och lade mig i soffan för att se lite på tv. Har haft svårt att somna på kvällarna för det värker och kryper så i kroppen. Såg också att det är fullmåne så det har säkert spelat roll också. Sover ofta dåligt när det är fullmåne.

Har inget roligt att dela med mig av, det händer inte mycket hos en värkande sängliggande fibris. Hoppas det blir bättre snart, skulle vilja åka till älsklingen i veckan. Får väl se hur jag mår.

Ha en fin söndag godingar!