Japp. Har legat vaken i stort sett hela natten. Sov knappt 3 timmar. Vaknade halv 2 ungefär och sen låg jag vaken tills kl blev 7 och jag skulle väcka lillungen. Efter det har jag bara somnat till och drömt knasigt, och sovit en halvtimme kanske, räknat till 3 drömmar så det blev inte mycket sömn. Kanske hade jag sovit mer om det inte varit ett sånt h-vetes liv ute på idrottsplatsen. Nån av högstadieskolorna har idrottsdag och man har på hög musik och lärarna babblar i högtalarna i stort sett hela tiden....  Detta började vid 8-tiden. Och när jag kom upp såg jag att jag missat att ta en av sömnmedicinerna igår kväll, ena dospåsen låg kvar på bordet vid soffan.... Blir så trött på mig själv. Så jag kan nog skylla på både min virriga hjärna OCH fullmånen. Allt vändande och vridande i sängen inatt har gjort att jag fått ont i ryggen. Och när jag har ont i ryggen så har jag svårt för att gå, jag får kramp nere i ländryggen när jag går, det går över när jag sätter mig ner. Och det passar mig inte alls idag, hade tänkt gå en bit idag. Har ett paket att hämta, och av någon förbaskad anledning så har paketet hamnat på ett utlämningsställe som ligger i utkanten av byn, och jag bor i centrum. Jag hade alltså tänkt att gå på en rejäl, för mig, promenad idag - ser ut som jag får ställa in den. Och jag vill verkligen ha paketet! Det är 5 Abbafilmer i som jag köpt på Tradera. Känner mig minst sagt frustrerad idag   

Så! Nu har jag gnällt färdigt. 

Nu börjar det bli vackert ute. Nu börjar löven skifta till andra färger än mörkgrönt. Lite gult och orange. Det är ju så fint! Och inatt har vi haft frost här så nu kommer skiftandet gå fortare, ser redan skillnad mot i torsdags/fredags. Och både igår och idag skiner solen och det är riktigt fint ute. Så jag hade ju gärna velat gå den där promenaden idag. Får väl börja gå och så får jag väl vända hemåt om det blir för jävligt.

Igår fick jag en minst sagt dramatisk start på dagen. Satt här ute i köket och åt min frukost i godan ro när telefonen ringde. Det var äldsta dottern. Hon var uppe på vc här i byn (hon går kvar där fast hon flyttat in till stan) för hon skulle lämna blodprov.  Då hade hon svimmat! Hon var jätteledsen och ville ju såklart att mamma skulle komma. Och det är klart att jag gav mig iväg. Fick ju klätt mig och borstat tänderna i ett huj och gett mig iväg. Vi fick träffa en läkare och man tog blodtryck på henne. Efter en stund så tyckte doktorn att det var ok att gå hem, det var ingen fara på torpet. Och det trodde jag väl inte heller, hon har alltid haft svårt för sprutor och nålar men har aldrig svimmat förut. Men jag är inte förvånad för jag vet ju att många gör det - och det är inget man kan rå på själv att man gör. Hon följde med hem och hon somnade i soffan lilla ungen. Och när hon sovit ett tag kände hon att hon ville åka hem till sitt så det gjorde hon. Senare på dagen rasade jag fullständigt, vart sååå trött och fick ont i hela kroppen (mer än den vanliga fibromolvärken då) och låg i soffan resten av dagen. Så att jag glömde det ena sömnpillret är inte konstigt, jag var sååå trött och jag minns knappt att jag gick och lade mig. Vad knäppt det kan bli med den här jäkla fibron....   

Hoppas att idag blir lugnare. Ha en finfin tisdag goa läsare!